GOLD FACE

Kvinnor som män, jag har svårt för båda könen, det kanske därför jag dras mellan stilarna. Som många vet så har jag ofta fått lida för vad andra killar har gjort, eller för vad andra färgade killar har gjort. Och ofta kommer det fram främmande folk och vill ge mig tips och råd på olika saker, för några månader sen kom det fram en tjej som frågade vad jag hade för avsikter med henne kompis, som jag då bara träffat en gång för flera år sedan. Jag har oftast inga avsikter om jag inte är helt säkert från början, iaf så blev det ju en grej av det där sen, och vad jag förstår så pratar ingen med den där tjejen som kom fram till mig längre. Iaf så sa hon väldigt öppet och oblygt att jag inte skulle knulla med hennes kompis och sedan dumpa henne, för jag gör tydligen sånt, eller hon var rätt bestämd fats jag stod framför henne och pratade med henne. Iaf träffade jag tjejen och vi hängde och hade det trevligt, förutom vissa mindre små socialt missanpassade grejer hon sa. Jag vet inte hur lång tid det tod innan vi sågs igen, men då hör hon av sig till mig, smäll packad och vill bli av med oskulden. Visst kan jag göra det, och visst ville jag också, men sen när jag vänder mig till henne för att jag mår dåligt och vill ha stöd, inte sex. Då blir jag dissad istället, hockey och öl är tydligen viktigare än att ens kompisar ska må bra. 

 

Jag får så lite lust att öppna dörren för folk som vill ha min tröst och närhet. Man får verkligen ingenting tillbaka i den här äckliga staden. Det här har jag aldrig sagt förut, men det är någo jag funderat på i ganska många år. Och något som har börjat kännas nu, pundarna och knarkarna i den här stan är fan bättre människor än ni vanliga zombies som inte kan tänka en enda tanke själv. det är nog fler som ställt upp och fått mig på bättre humör än de som knappt vågar ta kontakt pga av hur rädda de är för det som är annorlunda.

 

Och det här säger jag till alla er indie skellefteåbor som snackat om mig hela mitt liv jag bott här, ni som är kompisar med sara almström osv, ja ni som inte vågar säga vilka ni är alltså. Sluta älta något som hände när vi var småbarn, era jävla småbarn! om ni tog er den lilla tid det tog att lära känna folket ni snackar om, så kanske ni hade utvecklat något som heter, jag vet inte kanske distans ? om ni inte märkt det så är detta skellefteå, allt ni gör kommer också ut, och vad jag märkt så verkar folk faktiskt tröttnat på ert beteende, eller ni kanske bara sminkat er så det ser ut som att folk spöat på er. Nu är jag ju inget fan av våld, men ibland är det skönt när folk som verkligen förtjänar det får stryk.

 

Vad har jag lärt mig av det här ? om personen verkar smått utvecklingsstörd i sin sociala förmåga, SPRING!!!

Är ganska less just nu, less på vädret, klarar inte av att svälta och ha låg kroppstemp sammtidigt, måste klä på mig som om det vore vinter. Less på egoistiska människor som bara tar det dem vill ha och kastar iväg en efteråt. Att känna sig billig har jag väl gjort mer än en gång, men jag har aldrig brytt mig. Förän nu. Jag antar att jag gick med på samlag pga av hur jag mådde, dock trodde jag väl att personerna skulle visa lite känslor efteråt. Och det handlar nog om vilka personerna är. 

 

Jag hade tänkt posta lite nyare bilder men nu sket sig allt totalt och jag sitter hos jocke och försöker lugna ner mig. Det är liksom så fel, med samtidigt rätt som det kan bli. här talar vi inte känslor. Och det skulle kännas konstigt. Jocke är en underbar vän, men kanske inte den jag söker mig till när jag mår dåligt, men tyvärr så var han den enda som kunde unna sig lite tid, jag antar att han inte ska se på hockeyn.

 

Innan jag gick så proppade jag väskan full med piller, som det känns nu känns det alltid innan jag bryter ihop, jag vet dock inte om jag vill göra det på tom mage. Jag har aldrig fått ut så speciellt mycket av att skära mig, därför gör jag det aldrig. Men de känslorna brukar alltid komma tillbaka när jag mår såhär, tankarna kring att hoppa från broar eller ner i en vattentank lockar också. Jockes balkongdörr är öppen, det hade varit så enkelt att hoppa med huvudet först och bryta nacken eller något.

 

Det jag behöver är kärlek, en mogen flickvän som vågar ta för sig, som vågar tänka själv och inte gör precis som alla andra gör. Jag behöver inga sådana människor i mitt liv alls, det är för det mesta de clownerna som förstör för mig också. Jag vet inte vart det kommer ifrån, att jag lyckas släppa in dem i mitt liv. Jag tror det är för att dem alltid kommer till mig och vill ha något. Men går som inte att börja neka folk inträde till mitt liv, det skulle jag aldrig göra.

 

Om ni undrar varför jag inte nämnt något om efs är det nog för att jag raderat ut efs ur mitt liv nu. 

 

 

 

 

Försöker fixa till bloggen lite. Jag kan verkligen ingenting om webbdesign så jag fuskar så mycket jag kan med hjälp av PS. Iaf så kommer nog designen ändras lite och det kommer komma mer info. Ja så mycket som jag får med och som passar in. Jag hade tänkt skriva ner några av mina bästa musikaliska referenser men det kändes inte som att det skulle ge någon skön bild av vad jag lyssnar på, och att bara skriva ner genres är ganska drygt. Något blir det iaf!

 

 

Jag har tänkt försöka bli mer rosa igen. Jag tror jag mår bättre när jag verkligen får freaka ur totalt. Och det känns som att Annabelle har varit borta för länge nu. Den diet jag går på nu funkar inte riktigt, det funkar inte att svimma lite överallt och paja glasögonen ännu mer. Men samtidigt så vill jag inte äta. En positiv grej är ju att jag kan ha endel av kläderna som jag knappt kunde komma i, för något år sedan. Men jag brukar aldrig kunna hålla mig smal särskilt länge. Jag suger på att träna. Piller och alkohol är ingen bra kombination i längden.

 

Något som dock förmodligen har hjälpt är ju att jag försöker sluta äta kött igen. Det känns faktiskt mycket lättare än första gången, frågan är bara om jag verkligen orkar satsa 100% på det.

 

För er som är nya eller glömt bort att jag var rosa en gång i tiden så finns det lite gamla bilder från den tiden. Då kommer ni också märka att jag är en kameleont. En person som ständigt måste känna något nytt eller annorlunda inom sig. Och om jag inte får utrycka mig i form av bilder när jag vill och behöver det, då kommer jag bara stänga in mig och aldrig bli en hel människa igen.

 

Bilderna är tagna av Josefin och av mig.

Bilderna är tagna av Hannah Axelsson och mig själv.

 

Det här med att vara vänner på distans är ganska fint. Och jag är så himla glad att jag har vänner som orkar slösa pengar och tid på att komma upp hit och hänga. Jag borde igentligen först och främst hälsa på i Umeå, men samtidigt har Malmö och Stockholm blivit en del nya intressanta resmål.

 

Nu är det faktiskt ett tag sedan jag var aktiv och bloggade någon gång i veckan. Jag vet inte om jag har tänkt börja om med det, men tänkte iaf försöka spendera mindre tid på tumblr och skriva de mer personliga grejerna här istället för på FB. Eftersom jag är ett design freak så har jag inte velat peta på min blogg för att den var så himla tråkig och ful.

 

Och begåvade vänner har jag också, Hannah Aexlsson som var här senast har tagit bilderna till mina nya header och många andra bilder som man kan se på DV.

 

Har varit otroligt dålig på att posta mina film och musiktips, så vi får helt enkelt se hur det går med det. Jag har vissa tips jag vill dela med mig av och som jag vill ska nå ut till de som läser min blogg.